Identifiering av fordonet är vad allt handlar om, förut fick vi gå på sekundära identitetsmärkningar (brickor, dekaler osv) men vid tveksamheter skulle instansat ID nr kontrolleras. Hur ofta hände det? Nästan aldrig.
Det fick transportstyrelsen nys om och ändrade regelverket till att alla fordon 1969 års modell och nyare SKALL kontrolleras instansat nummer på oavsett om ett sådant någonsin funnits. Detta ledde såklart till tandagnisslan och problem för massvis med fordonsägare av importbilar som aldrig haft ett nummer från ursprungslandet och inte behövt knacka in något vid svenskregistreringen eller där det helt enkelt rostat bort.
Efter stora protester från ett gäng intresseorganisationer ändrades årtalet till 1984. Fordon innan 1984 KAN godkännas mot sekundär id märkning (brickan i rutan på jänkare tex) i de fall den primära inte går att finna.
Identitetsmärkningen skall vara tydlig och läsbart i sin helhet, det får inte ändras, flyttas eller förbättras till en sådan grad att det inte längre är "orört"
Att ta fram det med en stålborste anses generellt som OK men att knacka siffrorna djupare eller gräva i dom med en ritsnål är inte OK.
Bedömer teknikern som kontrollerar numret att det är svåravläst, ändrat eller tokigt på något sätt alls SKALL det föreläggas en registreringsbesiktning för att undersöka fordonets sanna identitet.
Många importbilar saknar uppgifter om chassinummrets placering och det finns inget register som stämmer helt hundra. Svensksålda bilar har aldrig uppgifter om chassinummrets placering i pappren.
Att komma in med nystansade glänsande siffror på en 20-30 år gammal ram är inte att rekommendera som ett tips
Om du däremot kan peka på ett redan framslipat nummer (i dess original) blir även den suraste "besgubben" glad och lättare att ha å göra med
